Inbrott i Sverige jämfört med andra länder

I Eurostats statistik för 2024 ligger Sverige näst högst i Europa, med 320 anmälda bostadsinbrott per 100 000 invånare. Bara Danmark ligger högre. Men den svenska siffran räknar också med inbrott i källare, på vind och i fritidshus. Bara villor och lägenheter ger ungefär 99 per 100 000 (vår egen beräkning), och Brå varnar för att jämföra länders brottsstatistik rakt av.

Eurostats siffror för 2024

Eurostat samlar varje år in polisens statistik från medlemsländerna och några grannländer. Kategorin heter inbrott i privat bostad och definieras som att utan lov ta sig in i en bostad, med eller utan våld, för att stjäla. Så här ser de senaste siffrorna ut, sorterade efter 2024:

Källa: Eurostat (Police-recorded offences by offence category, crim_off_cat, uppdaterad 29 april 2026), uttag via Eurostats API 24 oktober 2026 för kategorin Burglary of private residential premises och enheten per 100 000 invånare. Förändringen är vår egen beräkning. Irland, Cypern, Luxemburg, Ungern och Norge saknar värde för 2024 och står inte med.

Tabellen är ingen topplista. Den visar vad varje land har rapporterat, och länderna rapporterar olika saker. Det är förklaringen till den mesta skillnaden, som du ser i nästa avsnitt.

Vad Sverige räknar in

Sverige rapporterade 33 756 bostadsinbrott till Eurostat för 2024. Det är Brås rad för inbrott i bostad, fritidshus med mera plus de 43 stölder av vapen ur bostäder som Brå redovisar på en egen rad. Summan stämmer exakt för alla år 2017 till 2024 (vår egen avstämning). I Brås rad ingår inbrott i källare och på vind, som ensamma är 60 procent av antalet (vår egen beräkning).

Källa: Brå (Anmälda brott efter brottstyp, i hela landet, 2016 till 2025, tabell 10) och Eurostat (crim_off_cat, antal), kontrollerade 24 oktober 2026. Raden för övrigt är vår egen beräkning, totalraden minus de fyra delraderna. Vapenraden heter hos Brå stöld av skjutvapen, ammunition och sprängämnen från bostad och fritidshus. Försök till inbrott ingår.

Räknar du bara villor, radhus och lägenheter blir det 10 427 inbrott 2024. Delat med befolkningen den 1 januari 2024 ger det ungefär 99 per 100 000 invånare (vår egen beräkning). Då hamnar Sverige i samma nivå som Tyskland och Island i tabellen, men det är inte heller en rättvis jämförelse. Andra länder kan ha med förråd, garage eller fritidshus i sina tal utan att det syns.

Källa: Brå (Anmälda brott, tabell 10) och Eurostat (Population on 1 January, tps00001, 10 551 707 invånare i Sverige 2024), kontrollerade 24 oktober 2026.

Skillnaden spelar roll. Om du läser att Sverige har bland de flesta inbrotten i Europa, så handlar mer än hälften av de svenska inbrotten om källarförråd och vindar. Hur de inbrotten ser ut och vad försäkringen ersätter står i guiden om inbrott i källarförråd.

Norden jämfört

Danmark, Sverige och Finland finns i Eurostats tabell. Norge har inte rapporterat bostadsinbrott dit sedan 2014, men både Danmark och Norge har egen statistik med en uppdelning som liknar den svenska. Vi har hämtat siffrorna direkt från de nationella statistikbyråerna och räknat om dem per invånare.

Källor: Brå (Anmälda brott, tabell 10), Danmarks Statistik (Statistikbanken, tabell STRAF11, Anmeldte forbrydelser, hela landet, fyra kvartal 2024), Statistisk sentralbyrå Norge (tabell 08484, Anmeldte lovbrudd, uppdaterad 10 juni 2026) och Eurostat (crim_off_cat och befolkning 1 januari 2024), kontrollerade 24 oktober 2026. Talen per 100 000 för Sverige villa och lägenhet, Danmark indbrud i beboelser och Norge är vår egen beräkning.

Danmark ligger högt i alla mått, även när vi räknar bara bostäder. Den danska nivån har legat högt länge. I Brås rapport om internationella jämförelser från 1999 hade Danmark drygt tre gånger så många anmälda bostadsinbrott per invånare som Sverige, räknat på 1997.

Den norska siffran är låg, men den räknar bara grova stölder ur bostäder. Norsk statistik skiljer mellan grovt tyveri och vanligt tyveri, och Sverige har inte samma uppdelning. Lägg till de 3 186 vanliga tyverierna fra bolig 2024 och det norska talet blir drygt tre gånger så stort (vår egen beräkning). Siffrorna går därför inte att lägga bredvid varandra som ett facit.

Källa: Brå (Internationella jämförelser av kriminalstatistik, rapport 1999:3, tabell 14), och Statistisk sentralbyrå Norge (tabell 08484), kontrollerade 24 oktober 2026.

Utvecklingen 2017 till 2024

Det som går att jämföra med större säkerhet är riktningen. Ett land som räknar på samma sätt år efter år visar om inbrotten blir fler eller färre. Brå skriver i en rapport från 1999 att jämförelser av utvecklingen generellt är lättare än jämförelser av nivån.

Här är bilden tydlig. Av de 23 länder i tabellen som har uppgifter för både 2017 och 2024 minskade 21 (vår egen beräkning). Störst var minskningen i Litauen, Lettland och Nederländerna. Sverige minskade med 26 procent räknat på Eurostats kategori. Räknar du bara villa och lägenhet minskade Sverige med 54 procent, från 22 551 anmälda inbrott 2017 till 10 427 år 2024 (vår egen beräkning).

Källa: Eurostat (crim_off_cat), Brå (Anmälda brott, tabell 10) och Brå (Internationella jämförelser av kriminalstatistik, rapport 1999:3), kontrollerade 24 oktober 2026.

Brå skriver att utvecklingen i Europa spretade under 2000- och 2010-talen. Tysklands utveckling liknade Sveriges med fler inbrott under 2010-talet, medan inbrotten minskade i till exempel Danmark och Nederländerna. Hur inbrotten har utvecklats i Sverige år för år ser du i inbrottsstatistiken.

Källa: Brå, Bostadsinbrott (rapport 2024:12, s. 18), kontrollerad 24 oktober 2026.

Varför länder inte går att jämföra rakt av

Brå skriver att det är svårt att jämföra brottsstatistik mellan länder. Myndigheten pekar ut flera skäl som alla drar den svenska siffran uppåt jämfört med många andra länder:

• Allt som anmäls räknas. I Sverige räknas varje händelse som polisanmälts, även om den senare visar sig inte vara ett brott. Andra länder räknar bara händelser där en misstänkt person har identifierats.
• Serier räknas brott för brott. Bryter samma person sig in i tio förråd räknas det i Sverige som tio brott. I vissa länder blir hela serien ett brott.
• Lagarna skiljer sig. Det som är inbrott i ett land kan vara en annan sorts stöld i ett annat, och tvärtom.
• Viljan att anmäla skiljer sig. Brå skriver att en hög anmälningsbenägenhet kan spegla att människor känner till sina rättigheter och vågar gå till polisen. För inbrott i Sverige kräver dessutom försäkringen en polisanmälan.

Källa: Brå (Om brottsstatistiken, avsnittet Internationella jämförelser), kontrollerad 24 oktober 2026.

Eurostat redovisar samma sak i sin metodbeskrivning. Sverige, Danmark, Nederländerna och flera andra länder räknar brotten när de anmäls. Tyskland, Spanien, Polen och Schweiz räknar först när utredningen är klar, och Finland någonstans däremellan. Eurostat skriver att räkning vid anmälan sannolikt ger högre tal, eftersom en del anmälningar senare visar sig vara annat än brott.

Flera länder har också egna avgränsningar. Eurostat noterar att Italiens siffra även omfattar stöld i hemmet, att Frankrikes nationella indelning inte motsvarar den internationella och att Slovenien räknar med fritidshus och husvagnar.

Källa: Eurostat (Crime and criminal justice, metadata crim_sims, avsnitt 10.6 och 15.1), kontrollerad 24 oktober 2026.

Vad enkäterna visar

Ett annat sätt att jämföra är att fråga människor direkt, oavsett om de anmält eller inte. Brå har analyserat den internationella offerundersökningen för 1999. Då hade Sverige ungefär samma andel hushåll utsatta för bostadsinbrott som de flesta andra länderna i undersökningen. Finland låg med säkerhet lägre, och Danmark med säkerhet högre.

Samma undersökning frågade om skydd mot inbrott. 10 procent av de svenska hushållen hade larm, mot 15 procent i snitt för alla länder. Brå konstaterade att svenskarna inte skyddat sig i samma utsträckning som genomsnittet.

Källa: Brå, Brottsligheten i olika länder (rapport 2001:18, s. 26 till 28, tabell 6), kontrollerad 24 oktober 2026. Uppgifterna är 27 år gamla och visar läget då, inte i dag.

Sedan dess har Brås egen enkät, Nationella trygghetsundersökningen, följt utvecklingen i Sverige. Under 2025 uppgav 1,0 procent av hushållen att någon brutit sig in i bostaden. Hur de svaren förhåller sig till hur många som oroar sig står i guiden om oro för inbrott.

Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 3Q), kontrollerad 24 oktober 2026.

Inbrott över gränserna

En del av förklaringen till hur inbrotten har gått upp och ner i Sverige finns utanför Sverige. Brå skriver att polisen bedömer att internationella brottsnätverk står bakom en stor del av bostadsinbrotten, ofta med koppling till Östeuropa. Brå kopplar ökningen kring 2007 till att nio länder gick med i Schengen samma år, och till finanskrisen strax efter, som gav högre arbetslöshet i Östeuropa och ett högre pris på guld.

Nedgången efter 2017 kopplar Brå delvis till skärpta gränskontroller, först mot Danmark och sedan i hela landet. I juni 2026 skrev Brå att stölderna över gränserna har minskat, särskilt sedan 2020, men att Sverige fortfarande är ett attraktivt land för brottsnätverk att stjäla i.

Källa: Brå, Bostadsinbrott (rapport 2024:12, s. 19 till 20), och Brå, Myndigheternas arbete mot gränsöverskridande stölder (rapport 2026:22, publicerad 23 juni 2026), kontrollerade 24 oktober 2026.

Vad medierna har skrivit

• Statista, 22 februari 2022. Datajournalisten Florian Zandt sammanställde Eurostats siffror under rubriken The Burglary Hotspots of Europe, med Danmark, Belgien och Sverige överst. Danmarks höga tal förklarades med att många danskar bor i fristående hus. Att länderna räknar olika nämndes inte.
• Brå, 2001. Brå skrev redan då att medier ibland presenterar internationella sammanställningar där Sverige hamnar i topp, och att det inte beror på hög brottslighet utan på att den svenska statistiken är mer omfattande.

Källor: statista.com (The Burglary Hotspots of Europe) och bra.se (Brottsligheten i olika länder, rapport 2001:18, sammanfattningen), kontrollerade 24 oktober 2026.

Vad det betyder för dig

Jämförelser mellan länder säger lite om din egen risk. Det som avgör är var du bor och hur bostaden ser ut. Risken per 1 000 bostäder i villa och lägenhet står i guiden behöver jag hemlarm, och siffrorna för din kommun hittar du i inbrottsstatistiken.

Ser du en rubrik om att Sverige har flest inbrott i Europa, fråga vad som räknas. Mer än hälften av de svenska inbrotten i Eurostats tal gäller källare och vind, och Sverige räknar brett. Det betyder inte att inbrotten är oviktiga. Bara 3 av 100 bostadsinbrott klaras upp, enligt guiden om uppklaringsprocent. Det skydd som gör skillnad är ett bra lås, en dörr som håller och ett larm som går medan tjuven är kvar. Hur du tänker om skyddet står för villa och för lägenhet.

Vanliga frågor