Kamerabevakning på arbetsplatsen: regler 2026

Ja, en arbetsgivare får kamerabevaka arbetsplatsen, men bara för att förebygga brott, olyckor eller liknande, och bara där behovet väger tyngre än de anställdas integritet. Att filma personalen för att kontrollera hur de arbetar är inte tillåtet enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Du måste skylta, spara filmen kort tid och i många fall förhandla med facket innan kamerorna sätts upp.

Grundregeln: behovet ska väga tyngre

All kamerabevakning av människor är ett intrång i integriteten. Därför måste du göra en intresseavvägning. Du väger ditt behov av att filma, bevakningsintresset, mot intresset hos dem som filmas av att slippa bli filmade, integritetsintresset. Väger behovet tyngre är bevakningen tillåten. Annars är den det inte.

IMY räknar upp vad du ska väga in, bland annat:

• syftet med kamerorna och hur stort behovet är,
• om det finns andra åtgärder som räcker,
• vilka tider kamerorna spelar in och hur stort område de täcker,
• hur integritetskänslig platsen är,
• hur länge filmen sparas och vem som får titta på den.

Behovet ska bygga på något som faktiskt har hänt. IMY skriver att det vanligtvis är de brott och incidenter som inträffat på platsen som avgör hur tungt bevakningsintresset väger, och att de normalt bör ha inträffat inom de senaste cirka tre åren.

Källa: IMY (Kamerabevakning av anställda, uppdaterad 15 juni 2026, och guiden Butiker, uppdaterad 27 maj 2025), kontrollerade 24 oktober 2026.

Lagarna som gäller

Källa: Kamerabevakningslag (2018:1200), ändrad t.o.m. SFS 2026:1373, och lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, ändrad t.o.m. SFS 2026:886, båda på riksdagen.se, samt IMY (Kamerabevakning av anställda), kontrollerade 24 oktober 2026.

Kamerabevakningslagen gäller kameror som används varaktigt eller regelbundet för att bevaka personer, utan att någon manövrerar dem på platsen. Det omfattar de flesta fast monterade kameror i en lokal, även de som säljs ihop med ett larm med kamera.

Behövs tillstånd?

Nej. Ingen behöver längre söka tillstånd för kamerabevakning hos IMY. Tillståndsplikten upphörde 31 mars 2025. Länsstyrelserna gav tillstånd fram till 2018, då IMY tog över. Sedan 2018 har ett vanligt privat företag i regel inte behövt tillstånd, eftersom tillståndsplikten bara gällde myndigheter och den som utför en uppgift av allmänt intresse.

Att tillstånd inte behövs betyder inte att allt är tillåtet. Du gör själv intresseavvägningen, och IMY kan granska bevakningen i efterhand och ta ut sanktionsavgift. För privata företag, som butiker och restauranger, finns inget uttryckligt krav i kamerabevakningslagen på att dokumentera avvägningen. Men GDPR kräver att du kan visa att bevakningen följer reglerna, så skriv ner den ändå. IMY har en mall.

Källa: IMY (Regler för verksamheters kamerabevakning, uppdaterad 18 maj 2026, och Steg 6, Dokumentera intresseavvägningen, uppdaterad 27 mars 2025), kontrollerade 24 oktober 2026.

Var får du filma?

Källa: IMY (Kamerabevakning av anställda och guiden Butiker), kontrollerade 24 oktober 2026.

Rikta kameran så snävt som möjligt. IMY ger exemplet att en kamera vid entrén inte också ska fånga receptionistens arbetsplats, eller att du lägger en digital maskering över den del av disken där det inte finns någon kassa. Ljud får normalt inte spelas in på en arbetsplats.

I butik

I butiker är det vanligt att ett larm- eller vaktbolag sköter kamerorna. Butiken är ändå i regel personuppgiftsansvarig, och larmbolaget är personuppgiftsbiträde. Det är alltså du som svarar för att bevakningen följer reglerna, och du behöver ett biträdesavtal med bolaget.

Butikens läge spelar roll för kameror utanför. Ligger butiken på en gågata där folk går till restauranger och barer på kvällen kan integritetsintresset väga tungt även på natten. Ligger den vid ett köpcentrum utanför stan, med parkering framför, är det färre som filmas nattetid, och bevakningen kan då vara tillåten. I regel räcker det att filma entréer och utmed fasaden.

Källa: IMY (guiden Butiker, uppdaterad 27 maj 2025), kontrollerad 24 oktober 2026.

Det här är inte tillåtet

• Att kontrollera hur personalen presterar. IMY anser att det inte är tillåtet att kamerabevaka anställda för att följa upp hur de arbetar.
• Att byta syfte i efterhand. Har du satt upp kameror för att förebygga brott får du inte använda filmen för att se hur ofta personalen tar rast.
• Dolda kameror. De strider mot kravet på information. IMY skriver att det i regel krävs en konkret brottsmisstanke för att filma i syfte att utreda anställda, och att dold bevakning normalt inte är tillåten.
• Att be om samtycke i stället. Samtycke fungerar normalt inte som grund, eftersom anställda är beroende av arbetsgivaren och alla som filmas måste kunna ta tillbaka sitt samtycke.
• Ljudinspelning. Normalt inte tillåtet på en arbetsplats.

IMY har gett sanktionsavgifter för otillåten bevakning på arbetsplatser, till exempel 350 000 kronor till en räddningstjänst som filmade vagnhallar och omklädning även när det inte var larm, och 800 000 kronor till en skola för bevakning av korridorer och trapphus.

Källa: IMY (Kamerabevakning av anställda, med beslut DI-2018-22697, DI-2021-5774 och DI-2021-771), kontrollerad 24 oktober 2026.

MBL: förhandla med facket först

Kamerabevakningslagen hänvisar uttryckligen till medbestämmandelagen när en arbetsgivare beslutar om kameror på en arbetsplats. Har du kollektivavtal ska du på eget initiativ förhandla med den lokala fackliga organisationen innan du fattar beslut om en viktigare förändring av verksamheten eller av arbetsförhållandena. Finns ingen lokal organisation förhandlar du med den centrala. Facket kan också själv begära förhandling i andra frågor som rör deras medlemmar.

Har du inget kollektivavtal är skyldigheten snävare. Enligt 13 § ska du då förhandla med ett fackförbund i frågor som särskilt rör förbundets medlemmar, och med alla berörda förbund vid uppsägning på grund av arbetsbrist och övergång av verksamhet. IMY skriver att skyldigheten att förhandla finns under vissa förutsättningar. Är du osäker, fråga din arbetsgivarorganisation, och informera personalen oavsett.

Handels, facket för anställda i handeln, ser förhandlingen som ett viktigt verktyg för att minska riskerna med bevakningen. I förbundets enkät till drygt 1 100 medlemmar fanns någon form av bevakning på 94 procent av arbetsplatserna i butik och 97 procent av lagren. Kamerabevakning var det vanligaste systemet i butik.

Källa: kamerabevakningslagen 21 § och MBL 11 till 14 §§ (riksdagen.se), IMY (Kamerabevakning av anställda) och Handels (Ständigt övervakad på jobbet, rapport 2022:1, kortversion), kontrollerade 24 oktober 2026.

Skyltar och information

Kamerabevakningslagen kräver tydlig skyltning eller information på något annat verksamt sätt. Spelar kameran in ljud ska det stå särskilt. IMY rekommenderar två lager: en skylt vid platsen med det viktigaste, och fullständig information på till exempel en webbsida, i kassan eller i en informationsdisk.

Skylten bör sitta i ögonhöjd vid varje ingång till det bevakade området och ange:

• att platsen är kamerabevakad och varför,
• vem som är personuppgiftsansvarig och hur man når er,
• kontaktuppgifter till dataskyddsombud, om ni har ett,
• hur länge filmen sparas,
• att den som filmas har rättigheter, till exempel att begära ut sina uppgifter,
• var resten av informationen finns.

Informera även personalen innan kamerorna sätts igång. Integritetsintresset blir inte mindre av att de anställda vet om kamerorna, men de har rätt att få veta.

Källa: kamerabevakningslagen 15 § och IMY (Steg 9, Informera om kamerabevakningen, uppdaterad 27 mars 2025), kontrollerade 24 oktober 2026.

Hur länge får du spara filmen?

Så kort tid som möjligt. IMY och Europeiska dataskyddsstyrelsen anger tre dygn som tumregel. Längre lagring kan vara tillåten om du har ett konkret behov, men ju längre tid, desto bättre måste du kunna motivera den.

IMY:s exempel: en butik som filmar mot inbrott efter stängning och tittar på filmen dagen efter kan motivera 24 timmar. Är butiken stängd över helgen kan det vara längre. Visar filmen ett inbrott får du spara den tills den har lämnats till polisen.

Källa: IMY (Steg 5, Begränsa lagringstiden, uppdaterad 27 mars 2025), kontrollerad 24 oktober 2026.

Får du dela filmen?

Bara med polisen eller andra brottsbekämpande myndigheter. Den som hanterar filmen har tystnadsplikt. IMY skriver att du inte får lägga ut filmen på internet och inte heller dela bilder på en misstänkt med personalen eller med andra arbetsplatser. Det är polisen som avgör om bilder ska spridas.

Källa: kamerabevakningslagen 22 § och IMY (Kamerabevakning av anställda), kontrollerade 24 oktober 2026.

Så gör du, steg för steg

1. Skriv ner vad som har hänt. Inbrott, stölder, skadegörelse eller olyckor på platsen, med datum. Det är grunden för bevakningsintresset.
2. Pröva andra åtgärder först. Bättre lås, passersystem, belysning eller ett larm i stället för kamera.
3. Bestäm syfte, plats och tider. Så snävt som möjligt. Maskera det som inte behövs.
4. Gör och dokumentera intresseavvägningen. Använd IMY:s mall. Bedöm också om du behöver göra en konsekvensbedömning enligt GDPR, vilket IMY skriver att det kan finnas skyldighet till på en arbetsplats.
5. Förhandla med facket om du har kollektivavtal, innan beslutet fattas.
6. Skylta och informera kunder och personal.
7. Bestäm lagringstid och vem som får titta. Skriv biträdesavtal om ett larmbolag sköter kamerorna.
8. Ompröva regelbundet. Minskar brotten eller ändras platsen kan bevakningen bli otillåten.

Källa: IMY (Bedöma om kamerabevakning är tillåten, arbetsgång i 11 steg), kontrollerad 24 oktober 2026.

Kameror är vanliga på företag. I Brås undersökning hade 23 procent av företagen kamerabevakning i eller utanför lokalen, och 39 procent inbrottslarm. Fler siffror står i inbrott i företag. Ska kamerorna ingå i företagslarmet, läs vad försäkringen kräver i larmklass 1 till 4 och vad du ska fråga larmbolagen på sidan om larm för företag.

Källa: Brå, Brott mot företag (rapport 2025:16, figur 10), kontrollerad 24 oktober 2026.

Vad medierna har visat

• TV4 Nyheterna, 9 oktober 2025. Handels rapporterade att 30 procent av butikspersonalen och 51 procent av lagerpersonalen tycker att ny teknik ökar övervakningen på jobbet. Anställda berättade om kameror riktade mot personaltoaletter och om chefer som följde kamerorna under semestern.

Källa: tv4.se (Facket larmar om ökad övervakning: som att jobba i en realityserie), kontrollerad 24 oktober 2026.

Vanliga frågor