
Oro för inbrott 2026: 17 procent oroar sig ofta
17 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år oroade sig ganska eller mycket ofta för bostadsinbrott under det senaste året, enligt Brås Nationella trygghetsundersökning 2026. Det är den lägsta andelen sedan mätningarna började 2007. Samtidigt drabbas ungefär 1 av 100 hushåll av inbrott på ett år, och de som oroar sig mest är inte de som drabbas oftast.
Källa: Brå (Kvalitetsdeklaration NTU 2026, avsnittet om urval och frågeblanketten, fråga 21), kontrollerad 24 oktober 2026. Enkäten besvarades mellan 14 januari och 22 april 2026.
Så många oroar sig 2026
Bostadsinbrott delar andraplatsen bland de brott som flest oroar sig för, tillsammans med stöld av eller skadegörelse på bil. Det är bara bedrägeri på internet som fler oroar sig för.
| Oroar sig ganska eller mycket ofta, 2026 | Andel |
|---|---|
| Bedrägeri på internet | 37 % |
| Stöld av eller skadegörelse på bil | 17 % |
| Bostadsinbrott | 17 % |
| Rån | 11 % |
| Våldtäkt eller andra sexuella angrepp | 10 % |
| Misshandel | 8 % |
Källa: Brå (Nationella trygghetsundersökningen, Otrygghet och oro för brott, NTU 2026), kontrollerad 24 oktober 2026.
Svaren fördelar sig så här: 4 procent oroar sig mycket ofta, 13 procent ganska ofta, 24 procent ganska sällan, 32 procent mycket sällan och 27 procent aldrig. Andelen som aldrig oroar sig har ökat från 20 procent 2017.
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:2), kontrollerad 24 oktober 2026. Avrundat till hela procent.
Oron 2007 till 2026
Oron för inbrott låg mellan 20 och 24 procent fram till 2014, med ett undantag 2011. Den steg sedan till 28 procent 2017 och har sjunkit varje år efter det, tydligast efter 2020. Tabellen visar oron bredvid hur många hushåll som faktiskt utsattes och hur många inbrott som anmäldes.
| NTU-år | Oroar sig ofta | Hushåll utsatta året innan | Anmälda inbrott året innan |
|---|---|---|---|
| 2007 | 21,4 % | 1,6 % | saknas |
| 2010 | 21,1 % | 1,6 % | saknas |
| 2013 | 22,2 % | 1,3 % | saknas |
| 2016 | 27,2 % | 1,6 % | saknas |
| 2017 | 28,1 % | 1,8 % | 21 956 |
| 2018 | 27,5 % | 1,8 % | 22 551 |
| 2019 | 27,2 % | 1,8 % | 17 031 |
| 2020 | 26,7 % | 1,7 % | 14 659 |
| 2021 | 23,2 % | 1,3 % | 14 674 |
| 2022 | 22,2 % | 1,3 % | 12 534 |
| 2023 | 21,6 % | 1,2 % | 10 975 |
| 2024 | 20,1 % | 1,2 % | 10 809 |
| 2025 | 19,8 % | 1,3 % | 10 427 |
| 2026 | 16,9 % | 1,0 % | 8 820 |
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:1 och 3Q, publicerad 14 oktober 2026) och Brå (Anmälda brott efter brottstyp, tabell 10, inbrott i villa och lägenhet), kontrollerade 24 oktober 2026. Utsattheten och anmälningarna gäller kalenderåret före enkäten. Brå har räknat om åren 2007 till 2016 efter ett metodbyte. Vi visar ett urval av åren före 2017. Brås tabell 10 börjar 2016, därför saknas anmälningarna de tidigare åren.
Mönstret är tydligt. Oron steg medan inbrotten var många, och den har följt med nedåt när inbrotten minskade, men med eftersläpning. De anmälda inbrotten i villa och lägenhet föll med 61 procent mellan 2017 och 2025, medan oron föll med 40 procent från toppen (vår egen beräkning).
Brå skriver att oron över brottsligheten i samhället minskade tydligt 2026, från 54 till 45 procent, och att det kan hänga ihop med att färre tror att brotten ökar. Utredaren Maria Molin på Brå sa enligt TV4 att det är ovanligt med så stora förändringar från ett år till ett annat.
Källa: Brå (Nationella trygghetsundersökningen, huvudresultat NTU 2026) och TV4 Nyheterna (Färre oroas över brottsligheten i samhället, 14 oktober 2026), kontrollerade 24 oktober 2026.
Vilka som oroar sig mest
Skillnaderna mellan grupper är små jämfört med skillnaden över tid. Men några mönster återkommer varje år: kvinnor oroar sig mer än män, och familjer med barn mer än ensamstående utan barn. Oron är störst i medelåldern och lägst bland de yngsta.
| Grupp, NTU 2026 | Oroar sig ofta |
|---|---|
| Samtliga 16 till 84 år | 16,9 % |
| Kvinnor | 18,8 % |
| Män | 14,8 % |
| Sammanboende med barn | 20,5 % |
| Sammanboende utan barn | 17,7 % |
| Ensamstående med barn | 19,0 % |
| Ensamstående utan barn | 13,8 % |
| 35 till 44 år | 19,5 % |
| 55 till 64 år | 19,0 % |
| 16 till 19 år | 9,3 % |
| Med funktionsnedsättning | 19,4 % |
| Utan funktionsnedsättning | 16,6 % |
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:1), kontrollerad 24 oktober 2026. Avrundat till en decimal. Konfidensintervallet för samtliga är 16,6 till 17,3 procent.
Var i landet du bor gör liten skillnad i dag. I storstäderna och kommunerna runt dem oroade sig 17,4 procent, i mindre städer och på landsbygden 15,9 procent. I områden med socioekonomiska utmaningar var andelen 17,7 procent, och i områden med goda förutsättningar 16,6 procent.
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:1), kontrollerad 24 oktober 2026.
Villa mot lägenhet
Den största skillnaden i oro går mellan boendeformerna. Den som bor i villa eller radhus oroar sig klart oftare än den som bor i flerfamiljshus. Skillnaden har funnits under hela mätperioden.
| Oroar sig ofta | 2017 | 2020 | 2023 | 2026 |
|---|---|---|---|---|
| Småhus | 35,1 % | 32,5 % | 25,3 % | 19,2 % |
| Flerfamiljshus | 19,6 % | 19,5 % | 16,8 % | 14,1 % |
| Kvinnor i småhus | 37,1 % | 34,3 % | 27,1 % | 21,5 % |
| Män i flerfamiljshus | 17,4 % | 17,9 % | 14,8 % | 11,9 % |
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:1), kontrollerad 24 oktober 2026.
Oron i småhus har också minskat mest. Från 2017 till 2026 sjönk den med 16 procentenheter, mot 5,5 procentenheter i flerfamiljshus (vår egen beräkning). Det stämmer med att det är villainbrotten som har minskat mest i polisens statistik.
Oron mot den faktiska risken
Här blir bilden intressant. Den som bor i villa oroar sig mest, men enligt samma enkät är det hushållen i flerfamiljshus som oftast utsätts för bostadsinbrott.
| NTU 2026 | Oroar sig ofta | Hushåll utsatta under 2025 |
|---|---|---|
| Småhus | 19,2 % | 0,7 % |
| Flerfamiljshus | 14,1 % | 1,3 % |
| Alla | 16,9 % | 1,0 % |
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:1 och 3Q), kontrollerad 24 oktober 2026. Oron mäts bland personer, utsattheten bland hushåll. Osäkerhetsintervallet för utsattheten är 0,6 till 0,8 procent i småhus och 1,1 till 1,5 procent i flerfamiljshus.
Polisens anmälningar ger en något annan bild. Räknat per 1 000 bostäder anmäldes 2,0 inbrott i villa och radhus och 1,6 i lägenhet under 2025, enligt vår beräkning på Brås och SCB:s siffror i guiden behöver jag hemlarm. Källorna mäter olika saker. NTU frågar om någon brutit sig in i bostaden och räknar inte inbrott i avskilda garage, förråd eller källare. Anmälningarna räknar varje brott, även försök.
Oavsett källa är skillnaden i risk mellan villa och lägenhet liten, medan skillnaden i oro är stor. Det tyder på att oron inte bara speglar hur sannolikt ett inbrott är. Brå beskriver i sin rapport om bostadsinbrott att ett inbrott kan upplevas som en kränkning av integriteten och göra att hemmet inte längre känns tryggt. I en villa finns ofta fler vägar in, mer att förlora och ingen granne vägg i vägg som hör något.
Källa: Brå, Bostadsinbrott (rapport 2024:12, sammanfattningen och inledningen), och Brå (Kvalitetsdeklaration NTU 2026, fråga 35), kontrollerade 24 oktober 2026.
En annan siffra kan dämpa oron något. Brå fann att någon var hemma vid 13 procent av villainbrotten och 17 procent av lägenhetsinbrotten. Våld var ovanligt även då. De flesta tjuvar väljer en tom bostad. Hur de tänker står i hur inbrottstjuvar tänker, och vilka tider som är vanligast i när sker inbrott.
Källa: Brå, Bostadsinbrott (rapport 2024:12, avsnittet Relativt ovanligt att brottsoffret är hemma), kontrollerad 24 oktober 2026.
Otrygghet och livskvalitet
NTU frågar också om otrygghet i det egna bostadsområdet sent på kvällen. 2026 kände sig 24 procent ganska eller mycket otrygga eller avstod från att gå ut av det skälet. Här är mönstret omvänt mot oron för inbrott: 30 procent i flerfamiljshus kände sig otrygga, mot 18 procent i småhus.
6 procent uppgav att oron för brott påverkar livskvaliteten i stor utsträckning. Den andelen gäller oro för alla typer av brott, inte bara inbrott.
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4A:1 och 4N:1), kontrollerad 24 oktober 2026.
Hur många skyddar sig?
NTU frågar inte om hushållen har larm, säkerhetsdörr eller andra skydd. Vi har inte hittat någon officiell statistik över hur många svenska hushåll som har hemlarm. De siffror som finns kommer från försäkringsbolag och undersökningar beställda av företag, och de samlas i guiden om hemlarm i siffror.
Brå har analyserat den internationella offerundersökningen för 1999. Då hade 10 procent av de svenska hushållen inbrottslarm och 43 procent ett säkerhetslås på ytterdörren. Brå konstaterade att svenskarna skyddade sig mindre än genomsnittet i de länder som deltog. Hur Sverige står sig mot andra länder i statistiken över inbrott står i guiden om inbrott i Sverige och Europa.
Källa: Brå (Kvalitetsdeklaration NTU 2026, frågeblanketten) och Brå, Brottsligheten i olika länder (rapport 2001:18, tabell 6), kontrollerade 24 oktober 2026. Uppgifterna från 1999 visar läget då.
Vad medierna har visat
- Dagens PS, 20 juli 2026. I en undersökning som Norstat gjorde åt kameratillverkaren Reolink svarade 44 procent av villaägarna att de var oroliga för inbrott under sommaren, och 52 procent bland dem mellan 25 och 40 år. Undersökningen är beställd av ett företag som säljer kameror och frågar på ett annat sätt än NTU, så siffrorna går inte att jämföra rakt av.
- TV4 Nyheterna, 14 oktober 2026. Rapporterade att oron över brottsligheten i samhället sjunkit från 54 till 45 procent på ett år, efter att ha ökat från 28 procent 2014.
- Polisen, 14 oktober 2026. Skrev i sin nyhet om NTU att utsattheten minskar för alla egendomsbrott, mest för cykelstöld, följt av stöld ur fordon och bostadsinbrott.
Källor: dagensps.se (Stor oro trots att brotten halverats), tv4.se (Färre oroas över brottsligheten i samhället) och polisen.se (Oron för brottsligheten minskar och förtroendet för polisen ökar), kontrollerade 24 oktober 2026.
Om du oroar dig
Oro är inget fel, men den blir mer hanterbar när du vet hur stor risken är där du bor och vad som faktiskt minskar den. Några steg som utgår från Brås och polisens kunskap:
- Kolla siffrorna för din kommun i inbrottsstatistiken. Risken skiljer sig mycket mellan storstad och landsbygd.
- Börja med skalskyddet. Lås, dörrar och fönster avgör hur svårt det är att ta sig in. Läs mer i guiden om skalskydd.
- Prata med grannarna. Grannsamverkan och en granne som vet när du är borta ger både trygghet och uppsikt. Se grannsamverkan.
- Fundera på om ett larm passar dig. Ett larm kan inte ta bort risken, men det larmar när någon tar sig in och många upplever att det ger lugn när de är borta. Guiden behöver jag hemlarm hjälper dig att avgöra, och skillnaden mellan boendeformerna står för villa och för lägenhet.
Har du redan haft inbrott och känner dig otrygg hemma, är det en vanlig reaktion. Hur du gör de första dagarna står i efter inbrottet.
Vanliga frågor
Hur många oroar sig för inbrott?
17 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år oroade sig ganska eller mycket ofta för bostadsinbrott under det senaste året, enligt Brås Nationella trygghetsundersökning 2026. Det är den lägsta andelen sedan mätningarna började 2007. Toppen var 28 procent 2017.
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:1, publicerad 14 oktober 2026), kontrollerad 24 oktober 2026.
Vilka oroar sig mest för inbrott?
Boende i villa och radhus, kvinnor och sammanboende med barn. I NTU 2026 oroade sig 19 procent av dem som bor i småhus ofta, mot 14 procent i flerfamiljshus. Bland kvinnor var andelen 19 procent och bland män 15 procent. Ensamstående utan barn och unga oroar sig minst.
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 4F:1), kontrollerad 24 oktober 2026.
Stämmer oron med den verkliga risken?
Inte riktigt. Villaboende oroar sig mest, men enligt samma undersökning utsattes 0,7 procent av hushållen i småhus för bostadsinbrott under 2025, mot 1,3 procent i flerfamiljshus. Räknat per 1 000 bostäder i Brås anmälda brott är risken däremot något högre i villa. Oron hänger ihop med hur mycket du har att förlora och hur utsatt huset känns, inte bara med sannolikheten.
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 3Q och 4F:1, och Anmälda brott 2025), kontrollerade 24 oktober 2026.
Hur många drabbas av inbrott varje år?
Ungefär 1 av 100 hushåll. I NTU 2026 uppgav 1,0 procent av hushållen att någon brutit sig in i bostaden under 2025. Polisen tog emot 8 820 anmälningar om inbrott i villa, radhus och lägenhet samma år.
Källa: Brå (Tabellsamling NTU 2007 till 2026, tabell 3Q, och Anmälda brott, tabell 10), kontrollerade 24 oktober 2026.
Varför har oron för inbrott minskat?
Brå anger ingen enskild orsak för just inbrott. Oron har sjunkit varje år sedan toppen 2017, samtidigt som de anmälda bostadsinbrotten har minskat från 22 551 år 2017 till 8 820 år 2025. Brå skriver också att den allmänna oron över brottsligheten minskade tydligt 2026, och kopplar det till att färre tror att brotten ökar.
Källa: Brå (Nationella trygghetsundersökningen, och Anmälda brott, tabell 10), kontrollerade 24 oktober 2026.
Larmpoolen öppnar snart
Lämna din e-post så hör vi av oss när du kan begära offert.
Få besked när vi öppnar


